Kina

År 1964 genomförde Kina sin första kärnvapenprov­sprängning i Lop Nor i Gobiöknen. Redan 1967 testade landet sin första vätebomb..

Kinas kärnvapenarsenal ökar i snabb takt, det är den snabbast växande arsenalen bland alla kärnvapenstater. Enligt forskare beräknas landet ha omkring 600 kärnvapen.

Internationella avtal och regler

• Icke-spridningsavtalet (NPT): Kina gick med i icke-spridningsavtalet (NPT) först 1992. Eftersom landet utvecklade kärnvapen innan avtalet trädde i kraft 1968 räknas Kina som en officiell kärnvapenstat i utbyte mot att landet ska nedrusta sina kärnvapen.

• Fullständiga provstoppsavtalet (CTBT): Kina har undertecknat men inte ratificerat det fullständiga provstoppsavtalet (CTBT)

• Förbud mot kärnvapen (TPNW): Kina är inte part i FN:s konvention som förbjuder kärnvapen.

Historia

År 1951 inledde Kina ett hemligt samarbete med Sovjetunionen. I utbyte mot uranmalm fick Kina tillgång till sovjetisk kärnteknik. Under slutet av 1950-talet tog Kinas kärnvapenutveckling fart, till stor del med stöd från Sovjetunionen.

Trots att relationen mellan länderna senare försämrades fortsatte Kina sitt kärnvapenprogram på egen hand.

Kina genomförde sitt första kärnvapenprov 1964 och sitt sista 1996. Totalt genomfördes 45 kärnvapenprovsprängningar, samtliga i området Lop Nor i västra Kina. Provsprängningarna ledde till omfattande radioaktivt nedfall, vilket fick allvarliga konsekvenser för människor som bodde i området. Det var framför allt ursprungsbefolkningar som drabbades av hälsoproblem och långsiktiga miljöskador.

Kärnvapenarsenal

Kina har i dag världens tredje största kärnvapenarsenal, efter USA och Ryssland. Samtidigt är det den kärnvapenarsenal som expanderar snabbast i världen.

Kina har ännu inte en fullständig kärnvapentriad. Enligt beräkningar från Federation of American Scientists (FAS) har Kina i dag omkring 600 kärnvapenstridsspetsar. Dessa är fördelade på landbaserade ballistiska missiler, havsbaserade ballistiska missiler samt bombflyg.

Kina innehar ett av världens mest kraftfulla kärnvapen, mätt i sprängkraft, i sin kärnvapenarsenal. Den största kinesiska kärnvapenstridsspetsen uppskattas ha en sprängkraft på omkring 4,5 megaton. Som jämförelse har den kraftfullaste bomben i USA:s arsenal en sprängkraft på cirka 455 kiloton, medan Rysslands största kärnvapen bedöms ligga mellan 500 och 800 kiloton.

Nuclear Weapons Ban Monitor, som årligen sammanställs av Norsk Folkehjelp, uppskattar att den samlade sprängkraften i Kinas kärnvapenarsenal motsvarar omkring 18 630 Hiroshimabomber.

Kunskapen om Kinas kärnvapenprogram är dock begränsad. Kina har aldrig offentliggjort vare sig storleken på sin kärnvapenarsenal eller den infrastruktur som omger den, såsom missilsilos och baser. Därför bygger mycket av den information som finns i dag på satellitövervakning, bland annat från Pentagon och amerikanska forskningsinstitut.

Uppgradering av kärnvapnen

Kinas kärnvapenarsenal har moderniserats sedan 1980-talet, och upprustningen pågår fortfarande.

Enligt organisationen Federation of American Scientists (FAS) har Kina under de senaste fem åren tagit i bruk fler nya typer av kärnvapen och i större antal än någonsin tidigare. Utvecklingen ses som ett tydligt tecken på att landet snabbt stärker sin militära kapacitet.

• 2019: cirka 290 kärnvapen

• 2022: cirka 350 kärnvapen

• 2024: uppskattningsvis 500–600 kärnvapen

Upprustningen omfattar bland annat nya ballistiska medeldistansrobotar, interkontinentala missiler och nya vapenbärare.

Sommaren 2021 upptäckte amerikanska forskare att Kina bygger omkring 300 nya missilsilos i ökenområden. Dessa tros vara avsedda för interkontinentala ballistiska missiler. Enligt USA:s försvarsdepartement (Pentagon) kan Kina komma att fördubbla sin kärnvapenarsenal inom fem år.

Kärnvapnens roll i nationell säkerhetsstrategi

Kina ser sina kärnvapen som en central del av sin nationella säkerhetsstrategi. Syftet är främst att skapa en trovärdig avskräckning, särskilt gentemot USA och dess missilförsvar.

Redan 1964 deklarerade Kinas ledning att landet skulle följa en no-first-use-policy, vilket innebär att Kina inte ska vara det första landet att använda kärnvapen i en konflikt. Kärnvapnen skulle endast användas som motattack om Kina själv blev angripet med kärnvapen.

Den kinesiska regeringen har upprepat detta löfte flera gånger genom åren. Samtidigt menar många experter att den snabba utbyggnaden av kärnvapenarsenalen ifrågasätter hur trovärdig denna policy är i dag.

Läs mer

Indiens kärnvapen

Provsprängningsplatser

Klimatkonsekvenser

Historia

Källor och övrig information

Nuclear Notebook: Chinese Nuclear Weapons 2025, Hans M. Kristensen, Matt Korda, Eliana Johns och Mackezie Knight
China Becomes a Nuclear Nation, Atomic Archive
Nuclear Weapons Ban Monitor, Norsk Folkehjelp
Chinese Nuclear Weapons, 2025: Federation of American Scientists Reveals Latest Facts on Beijing’s Nuclear Buildup, Federation of American Scientists